Från enskilda insatser till en röd tråd genom hela grundskolan

Publicerat den 14 september 2026.

Hur kan skola och omvärld arbeta tillsammans för att stärka elevers motivation, framtidstro och kunskap om arbetslivet? I Eda kommun har arbetet utvecklats från enskilda aktiviteter till en långsiktig satsning där elever får möta arbetsliv och samhälle genom hela sin skoltid. Framtidsfrön är en av flera aktörer som bidrar i arbetet. 

Bakgrunden till satsningen finns i utmaningar som många kommuner känner igen. Skolan såg behov av att stärka elevers motivation och måluppfyllelse, samtidigt som det lokala näringslivet såg ett behov av framtida kompetens. 

– Skolan kan inte ensam rusta elever för framtiden. Vi såg gemensamt utmaningar kring motivation, måluppfyllelse och kopplingen till arbetslivet, samtidigt som näringslivet hade svårt att hitta rätt kompetens, säger Daniel Nordström, skolchef i Eda kommun. 

Dialoger mellan kommunen och Eda Näringslivsförening blev en viktig utgångspunkt. Skola, näringsliv, kommunala verksamheter och andra aktörer samlades kring en gemensam målbild. Befintliga aktiviteter kartlades och kommunen började bygga en mer sammanhållen struktur för skola–omvärld, där det lokala näringslivets ekonomiska stöd varit en viktig faktor. 

Från aktiviteter till långsiktig struktur 

I dag är ambitionen att elever ska få möta omvärlden under hela sin skoltid, från de tidiga åren till årskurs 9. En viktig del har varit att skapa en gemensam plan för arbetet och att avsätta en samordnande funktion. 

– Vi såg tidigt att ett framgångsrikt samarbete kräver samordning och kontinuitet. Projektledaren fungerar som en spindel i nätet som bygger relationer, samordnar aktiviteter och säkerställer att både skolans och näringslivets behov tas till vara, säger Pär Sundman, näringslivsutvecklare i Eda kommun. 

För näringslivet handlar samarbetet både om att visa unga vilka möjligheter som finns i närområdet och om kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Pär Sundman ser också resultat av arbetet utanför skolan. Samverkan mellan skola och näringsliv är det område där Eda förbättrat sitt resultat mest i Svenskt Näringslivs senaste företagsklimatsundersökning. 

Flera aktörer bidrar med olika perspektiv 

Att flera olika aktörer är involverade ser Daniel som en styrka. Näringsliv, föreningsliv och organisationer kan bidra med olika perspektiv, verkliga sammanhang och kontakter som kompletterar skolans arbete. För eleverna kan det i sin tur ge en större förståelse för lokalsamhället och vilka möjligheter som finns där. 

– Det som gjort störst intryck på mig är hur Framtidsfrön lyckats skapa engagemang hos både elever, lärare och företag och på ett naturligt sätt koppla entreprenörskap till det lokala samhället, säger Pär som ett exempel på hur en extern aktör kan bidra i samarbetet. 

Verkliga uppdrag skapar mening 

Framtidsfrön är en av de samarbetspartners som har varit med under utvecklingen. Bland annat har elever arbetat med snilleblixtprocessen och olika samhällsuppdrag där undervisningen kopplas till verkliga utmaningar i kommunen. 

Veronica Lundaby är lärare och projektledare och har fått uppdraget att samordna arbetet. Hennes engagemang i frågan började redan innan den nuvarande strukturen tog form. 

– Arbetet har vuxit fram ur ett långvarigt intresse för framtid, kreativitet och entreprenöriellt lärande. Vi började för några år sedan med aktiviteter från Framtidsfrön, där eleverna bland annat fick skapa en egen bok. Det blev en viktig startpunkt som väckte engagemang och som vi sedan har byggt vidare på. 

Hon beskriver hur kopplingen till verkligheten kan hjälpa eleverna att förstå varför de lär sig olika saker. 

– När undervisningen kopplas till verkliga sammanhang får eleverna en djupare förståelse för hur deras kunskaper kan användas. Samtidigt utvecklar de viktiga förmågor som samarbete, ansvarstagande och problemlösning. 

Samverkan behöver få ta plats 

Att få in nya arbetssätt i en redan pressad skolvardag är samtidigt en utmaning. En viktig lärdom har därför varit att arbetet inte kan bygga på enskilda eldsjälar eller bli ytterligare en aktivitet som lärare förväntas hinna med. Veronica lyfter bland annat behovet av tid för gemensam planering och av att praktiska delar, som kontakter med företag och transporter, kan samordnas centralt. 

– Det har varit viktigt att tydliggöra att skola–omvärld inte är något ”extra”, utan en del av skolans uppdrag som stärker elevernas kunskapsutveckling. 

Samma tanke återkommer hos Daniel Nordström. Han menar att kommuner som vill utveckla sin samverkan behöver bygga struktur tidigt, säkerställa ledning och samordning och samtidigt vara beredda på att utvecklingen tar tid. 

På längre sikt är förhoppningen att arbetet ska bidra både till att fler elever lyckas i skolan och till kommunens utveckling. 

– Det handlar om att rusta eleverna för framtiden och samtidigt rusta samhället utifrån vårt demokrati- och kunskapsuppdrag, säger Daniel Nordström. 

För Pär Sundman finns också en viktig lärdom i det som har gjort utvecklingen möjlig. 

– Framför allt handlar det om relationer. När människor från olika verksamheter lär känna varandra och ser nyttan av samarbetet uppstår ofta fler möjligheter än man först hade föreställt sig, avslutar han.