Maria Nord om vikten av att koppla eleverna till omvärlden

Maria Nord jobbar som studie- och yrkesvägledare på Alléskolan i Åtvidaberg.

Publicerat den 19 oktober 2023.

På Alléskolan i Åtvidaberg har entreprenörskap blivit en central del av undervisningen. Studie- och yrkesvägledaren Maria Nord betonar vikten av att koppla skolarbete med verkliga händelser, för att förbereda eleverna för framtida val. Tätt samarbete med lokala företag och Framtidsfrön spelar en avgörande roll i denna process.  

Det är en solig höstdag när vi träffar Maria Nord, studie- och yrkesvägledare på Alléskolan i Åtvidaberg. De friska vindarna får de färgglada löven att susa, och några av dem faller lätt ned mot marken. Maria och Alléskolan har en lång tradition av att jobba ihop med Framtidsfrön. Faktum är att hon inte ens minns när hon för första gången kom i kontakt med oss.  

– Det var jättelänge sedan, konstaterar hon och skrattar. 

Att jobba med entreprenörskap i skolan har sedan länge varit en del av de studie- och yrkesvägledande insatserna på Alléskolan. Tonvikten ligger på att låta eleverna göra så mycket som möjligt med en direkt koppling till omvärlden. 

– Vi försöker koppla det som vi gör i skolan med det som händer utanför skolans väggar, så att eleverna får en förståelse för vad de gör och varför de gör det. Jag jobbar för att alla elever ska kunna göra ett väl underbyggt gymnasieval, och då är det viktigt att ha en röd tråd i alla insatser som vi gör. Där behöver jag som studie- och yrkesvägledare ha ett tätt samarbete med arbetslagen, säger Maria. 

Bygger broar mellan skola och framtid

I en ny rapport från Skolinspektionen konstateras att ett systematiskt och kvalitativt arbete med skola-arbetsliv är viktigt för att motverka att elevers framtidsval begränsas av föreställningar kopplat till bland annat kön, social eller kulturell bakgrund. Maria håller med. 

– Det är viktigt att börja jobba med entreprenöriella förmågor redan tidigt i skolan, för att eleverna ska få större valmöjligheter för framtiden och inte hamna i traditionella yrken, välja som sina vänner eller det som föräldrarna vill att de ska göra. Ju tidigare eleverna får fundera på vad de är bra på, vad de vill utveckla och vad de är nyfikna på, desto bättre. 

Programmet för en högstadieelev på Alléskolan är gedigen. I årskurs sju får eleverna börja fundera på sin framtid genom att först ha en elevworkshop med Framtidsfrön och sedan göra en så kallad företagsorientering, där de får kontakta och besöka ett lokalt företag och därefter redovisa sina företagsbesök i form av en företagsmässa. 

– I våras hade vi totalt 27 företag som tog emot elever från årskurs 7 genom företagsorientering. Eleverna tycker att det är jättespännande men förstås också lite pirrigt. Företagen är välvilligt inställda till att ta emot besök. Det är aldrig några problem att få ihop de här företagen, eftersom det har blivit så väletablerat i samhället, berättar Maria.  

Högstadieelever får öva på arbetsintervjuer

I årskurs åtta är det dags för prao. Som förberedelse för det får eleverna, tillsammans med Framtidsfrön, jobba fram egna CV:n och personliga brev. Det följs sedan av fiktiva arbetsintervjuer, där eleverna får öva på att söka jobb och gå på intervju. 

– Eftersom eleverna söker sina egna praoplatser är det perfekt att de får jobba med CV och personliga brev. Det kommer ju i direkt användning sedan när de ska söka praoplats. 

Efter genomförd prao redovisas resultaten i form av en mässa. Utöver det arrangeras också något som kallas för tekniken i praktiken, där eleverna introduceras för olika lokala företag som jobbar med teknik av olika slag. Eventet är ett samarbete med gymnasiet Teknikcollege, och förhoppningen är att eleverna ska förstå kopplingen mellan utbildningsvägar och framtida yrken inom teknikbranschen.

Sista året i grundskolan är det förstås mycket fokus på gymnasievalet. Som ett initiativ för att lyfta vilka yrken som finns i den kommunala världen anordnas en yrkesdag med fokus på just det.

Man ser hur kreativiteten hos eleverna växer.

– Eleverna går verkligen in för det, och man ser hur kreativiteten hos dem växer. När de får redovisa sitt arbete i en mässa får flera elever möjlighet att visa vad de är bra på. Den som till exempel inte är så duktig på matte kanske är supervass på att göra montern fin. Alla har något som de är bra på, och det gäller att försöka locka fram det, säger Maria.  

Syv – länken mellan skola och omvärld

Charmen med syv-rollen är just att få vara länken mellan skola och omvärld, menar hon.  

– Jag tror det är bra att syvfunktionen på skolan agerar som spindeln i nätet när det kommer till just omvärldskontakt, för att hålla just den röda tråden genom alla årsklasser. Syvrollen är ofta en ensam funktion, och då gäller det att försöka hitta bra samarbetspartners, och där har ju Framtidsfrön varit ett fantastiskt stöd.  

På frågan vad Maria tycker är roligast på sitt jobb är svaret enkelt: 

– Det är ju framförallt att få jobba med alla ungdomar. Som syv har jag ju faktiskt förmånen att få träffa alla elever. Det som ger mig driv och energi är kontakten med eleverna, vare sig det är ute i klass, enskilt eller i grupp.