Publicerat den 13 augusti 2026.
Hur rustar vi barn och unga för ett samhälle där förändring är det enda vi med säkerhet kan förutse? En ny publikation från IVA pekar på att skolan behöver ge alla elever möjlighet att utveckla entreprenöriella förmågor. Det är en slutsats som vi på Framtidsfrön både välkomnar och känner igen från vårt arbete tillsammans med skolor runt om i Sverige.
När ordet entreprenörskap används i skolan går tankarna ibland direkt till företagande, men entreprenörskap i utbildningen är något betydligt större. Det handlar om att se möjligheter, lösa problem, samarbeta, våga pröva idéer och omsätta kunskap i handling.
Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, beskriver entreprenöriella förmågor som bland annat kreativitet, problemlösning, initiativförmåga, motivation, uthållighet, samarbete och förmågan att hantera osäkerhet. Det är med andra ord förmågor som elever behöver oavsett om de i framtiden blir företagare, ingenjörer, undersköterskor, lärare, forskare, eller arbetar i yrken som ännu inte finns.
Kunskap behöver få användas
I IVAs nya publikation “Entreprenörskap i skolan – en nyckel till Sveriges framtida konkurrenskraft“ poängteras att vi inte behöver välja mellan kunskap och entreprenöriellt lärande. Forskningen som IVA lyfter fram pekar på betydelsen av att kunna kombinera kunskap, handling och reflektion. När elever får använda sina kunskaper i autentiska sammanhang, lösa verkliga problem och skapa värde för andra kan både motivation och meningsskapande stärkas.
Det här känner vi igen från Framtidsfröns arbete. När en matematisk uträkning behövs för att lösa ett faktiskt problem, när kunskaper i svenska används för att övertyga en verklig mottagare eller när elever får samarbeta kring en samhällsutmaning händer något med lärandet, som många elever själva beskriver med orden: “det känns mer på riktigt”.
Motivation skapas också genom mening
IVA hänvisar till forskning som visar att entreprenörskap i skolan kan bidra till ökad motivation, inte minst för elever som har svårare för traditionellt teoretiska undervisningsformer. När elever ser vad deras kunskaper kan användas till ökar relevansen. Publikationen lyfter också forskning där entreprenöriella och erfarenhetsbaserade undervisningsformer kopplas till ökat engagemang, kreativitet och upplevd relevans även i akademiska och teoretiska ämnen.
Entreprenöriellt lärande handlar inte om att göra skolan mindre kunskapsorienterad, utan handlar om att ge elever möjlighet att använda kunskapen, förstå varför den spelar roll och upptäcka att de själva kan göra något med den.
Arbetslivet behöver komma närmare skolan
IVA pekar också på behovet av en starkare och mer strukturerad samverkan mellan skola, arbetsliv och civilsamhälle. Bland förslagen finns att utveckla PRAO till ett mer fördjupat arbetslivsmoment, där exempelvis projekt, case och samhällsutmaningar kan ingå.
Mötet med arbetslivet behöver inte enbart handla om att elever får veta vilka yrken som finns. Arbetslivet kan också bli en resurs i själva lärandet. En lokal företagare kan bidra med en verklig utmaning, en kommunal verksamhet kan ge elever ett problem att undersöka, och en organisation kan bli mottagare för elevernas idéer.
När omvärlden kommer in i klassrummet, och klassrummet kommer ut i omvärlden, blir kopplingen mellan utbildning, samhälle och framtid tydligare.
Det får inte bero på vilken skola du råkar gå på
För att detta ska bli verklighet för alla elever kan entreprenörskap i skolan inte bygga på enskilda eldsjälar.
IVA föreslår därför att entreprenörskap och entreprenörskompetens fortsatt ska vara tydligt integrerade i skolans styrdokument. Akademien vill också se en uppdatering av den nationella strategin för entreprenörskap i utbildningen från 2009 samt en tydligare plats för entreprenörskap i lärar-, rektors- och studie- och yrkesvägledarutbildningar. Yrkesverksamma lärare behöver samtidigt få kontinuerlig kompetensutveckling.
Alla barn och unga ska få möjlighet att upptäcka sin kreativitet, träna sin handlingskraft och uppleva att deras idéer kan spela roll, oavsett skola, bostadsort eller vilka kontakter som finns runt omkring dem.
Framtidskompetenser tränas i dag
På Framtidsfrön möter vi skolor som varje dag visar att det här går att göra i praktiken.
Entreprenöriellt lärande behöver inte vara ytterligare en sak som ska läggas ovanpå skolans redan omfattande uppdrag. Det kan vara ett sätt att arbeta med det uppdrag skolan redan har, genom undervisning där elever får vara nyfikna, undersöka, samarbeta, lösa problem, möta omvärlden och omsätta sina kunskaper i handling.
Vi hjälper skolor att göra entreprenöriellt lärande konkret i undervisningen. Genom våra utbildningar får lärare kunskap, inspiration och verktyg för att utveckla entreprenöriella arbetssätt tillsammans med sina elever. Med våra kostnadsfria läromedel går det att börja direkt i klassrummet och anpassa arbetet efter ämne, ålder och elevgrupp.
Vi hjälper också skolor och kommuner att skapa samhällsuppdrag och samarbeten med lokala aktörer, så att undervisningen kan kopplas till frågor och utmaningar i elevernas egen omvärld. Eleverna får använda sina ämneskunskaper samtidigt som de tränar kreativitet, problemlösning, initiativförmåga och samarbete och får möjlighet att presentera sina idéer för en verklig mottagare.
Vill ni komma igång? Ta del av våra kostnadsfria läromedel eller kontakta oss för att se hur vi kan hjälpa just er skola eller kommun att utveckla det entreprenöriella lärandet.