Elevers idéer formar framtidens skola

Publicerat den 10 mars 2026.

Hur borde framtidens skola egentligen se ut? I klass 5B på Skanskvarnsskolan i Årsta fick eleverna själva ta sig an frågan. Tillsammans med läraren Lili Kapper deltog de i Framtidsfröns tävling Världens Bästa Problemlösare – och arbetade fram idéer om allt från psykisk hälsa och källkritik till hållbar utveckling. För Lili är kopplingen mellan klassrummet och världen utanför själva nyckeln till lärande. 

Det är en solig vårdag i Årsta. På skolgården utanför Skanskvarnsskolan i Årsta, söder om Stockholm, hörs fortfarande röster från elever som leker efter lunchrasten. En efter en går de tillbaka in genom skolans dörrar. I korridoren hänger ytterkläder prydligt på krokar längs väggen. 

I klassrummet hos 5B möts man av väggar fyllda av spår från elevernas arbete. Urklipp från tidningen Mitt i sitter uppsatta bredvid andra reportage där klassen varit med. Vid katedern står en symbolisk påminnelse om tidigare projekt: en prischeck på 10 000 kronor från Plan International och Telenor. 

Men det som drar blicken mest är en vägg med stora bokstäver: FRAMTIDSKUNSKAP. Under rubriken sitter lappar i olika kategorier: pengar och ekonomi, hållbar utveckling, digital kompetens, psykisk hälsa. Det är idéer från klassens bidrag till Framtidsfröns tävling Världens Bästa Problemlösare, där eleverna arbetat med ett uppdrag från Skolverket om att fundera över vad framtidens skola behöver lära ut. 

Bakom arbetet står läraren Ljiljana Milakovic Kapper, känd som Lili, som i över tre decennier har arbetat som lärare. 

– Jag försöker få in sådant som är viktigt i livet framåt, säger hon. Ämnen som eleverna tycker är intressanta och som faktiskt påverkar deras framtid. 

Ett klassrum med omvärldskoll 

Lili undervisar i de flesta teoretiska ämnen och arbetar ofta ämnesintegrerat. För henne är kopplingen mellan skolan och samhället central. 

– För mig finns egentligen inget alternativ. Det är det mest optimala sättet att arbeta. 

I undervisningen återkommer teman som klimat, sociala medier, hälsa och hållbar utveckling. Genom projekt, samarbeten och tävlingar får eleverna arbeta med verkliga frågor och riktiga mottagare. 

När klassen deltog i Världens Bästa Problemlösare började arbetet med att eleverna först fick tänka själva kring uppdraget från Skolverket. Därefter arbetade de i grupper och diskuterade sina idéer tillsammans. Lili fungerade som klassens sekreterare. 

– Jag skrev ner allt de sa. Sedan sorterade vi förslagen i olika kategorier och diskuterade vidare vad som skulle hända om skolan inte lär ut de här sakerna. Här tycker jag att de fick med många bra resonemang. 

Resultatet blev en lista över kunskaper eleverna själva tycker är viktiga för framtiden: ekonomi, källkritik, psykisk hälsa, teknik och samarbete. 

– De är väldigt spända och tycker att Skolverket borde lyssna på dem, säger Lili och ler. Det är ett gott tecken när elever vill kämpa för sina åsikter. 

Att arbeta tillsammans 

Arbetssättet handlar inte bara om innehållet, utan också om hur eleverna arbetar tillsammans. 

– De övar väldigt mycket på att lyssna, respektera andras åsikter och samarbeta. Att kunna ta ordet i tur och ordning och lyssna på andra är något många vuxna också behöver träna på, säger Lili. 

Genom arbetet med utmaningar och projekt tränar eleverna inte bara ämneskunskaper utan också demokratiska förmågor, som att resonera, argumentera och fatta beslut tillsammans. 

Ett klassrum som lever utåt 

Lili beskriver sin klass som en klass som “lever utåt”. Det innebär att elevernas arbete ofta möter människor och organisationer utanför skolan. 

– För mig är det viktigt att elever får lära sig saker från riktiga experter, som är specialister på det de gör. Det innebär såklart mer jobb för mig som lärare, men när eleverna märker att deras arbete är relevant växer engagemanget. 

Men en bakgrund inom statsvetenskap och journalistik har Lili som mål att alla hennes elever ska möta media på olika sätt under de tre år som hon undervisar dem. Inför Framtidsfröns besök fick eleverna öva på att bli intervjuade. 

– Det är viktigt att visa eleverna att det finns ett samhälle utanför klassrummet, att världen är större än ens egen skola eller större än Årsta.  

Kunskaper för framtiden 

När eleverna själva fick föreslå vad framtidens skola borde innehålla återkom vissa teman. 

• Ekonomi, för att förstå hur man hanterar pengar. 

• Källkritik och internetsäkerhet. 

• Kunskap om psykisk hälsa och hur människor fungerar olika. 

• Hur vi samarbetar och löser problem tillsammans. 

– De vill förstå mer om diagnoser och psykisk hälsa för att kunna förstå varandra bättre, säger Lili. 

Hon ser också hur elevernas frågor speglar samhället omkring dem. 

– Vi lever i en tid med mycket information, krig i nyheterna och diskussioner om psykisk ohälsa. Då behöver skolan hjälpa eleverna att förstå världen de lever i. 

Ett arbete som sätter spår 

Efter 33 år som lärare vet Lili att undervisningen kan påverka långt efter att eleverna lämnat klassrummet. Hon berättar att hon fortfarande har kontakt med många tidigare elever. 

– Det är ofta just de här projekten och kopplingarna till verkligheten som de minns. 

För henne är det också det största kvittot på att arbetet fungerar. 

– Det största priset en lärare kan få är när man känner att man har alla med sig. 

Vill du veta mer om vad eleverna i klass 5B tycker om arbetet? Läs artikeln här! (länk till nästa artikel, se nästa sida)