“Uppdraget har gjort eleverna mer miljömedvetna”

Från vänster: Maria Röhr, Malin Svensson, Eric Sohols, Anneli Karlsson, Ellen Lendrup och Malin Nilsson.

Publicerat den 18 juni 2024.

I uppdraget “Plast till papp challenge” har elever från Värmland fått öva på sina entreprenöriella förmågor genom att hjälpa Stora Enso med att ta fram nya produktförslag. Sex pedagoger delar här med sig av hur de upplevde projektet, vilka förmågor eleverna fått öva på samt vad de hoppas att eleverna tar med sig. 

Uppdraget handlade om att eleverna skulle hitta en produkt som tillverkas i plast och sedan ta fram en prototyp av hur produkten kunde se ut om den tillverkades i papp istället. För att sälja in idén fick eleverna spela in ett filmklipp som skickades till juryn. Läs mer om uppdraget och se filmklipp från elevbesöket på Stora Enso här. 

Uppgift med stor flexibilitet 

Pedagogerna som anmälde sin klass till tävlingen fick så gott som fria händer att lägga upp arbetet som de ville. Malin Nilsson, mellanstadielärare på Bjurtjärns skola i Storfors, började med att gräva lite djupare i fakta om materialen.  

– Jag lade upp arbetet med en faktabas först, där vi jobbade med material i kemi och de fick lära sig mer om plast och papper. Därefter fick eleverna göra en brainstorm för att hitta så många produkter i plast som möjligt, säger hon.  

Först efter att eleverna blivit tilldelade sina grupper och roller presenterade Malin uppgiften, och eleverna fick börja arbetet med att välja en produkt och tillverkning.  

Pedagogen Anneli Karlsson skapade ett arbetshäfte till sin klass. 

–  Syftet med arbetshäftet var att få eleverna att jobba systematiskt och att få med alla delar.  Ofta när vi jobbar med teknikprojekt stressar eleverna sig fram för att det är själva konstruktionen de tycker är roligt, säger Anneli, pedagog för årskurs 6 på Götetorpsskolan i Hammarö. 

Eric Sohols, lärare för årskurs 7 på Norrstrandskolan i Karlstad, valde att följa utvecklingsprocessens olika steg: behovsanalys, idé, skiss, ritning, modell och till sist prototyp.  

– Jag försöker skapa så många aha-upplevelser som man kan trycka in i såna här uppgifter. Det blir lite verkstadskänsla över hela arbetet, vilket är bra för kreativiteten, menar Eric.  

Den svåraste delen i arbetet för Erics elever var att välja ut vilken produkt de ville vidareutveckla, något som eleverna i årskurs 6 på Åsenskolan i Filipstad också kämpade med. Pedagogen Ellen Lendrup berättar:  

– Utmaningen var att hitta en produkt som inte redan fanns i trä. Eleverna kom med många bra förslag, men upptäckte vid efterforskning att de redan fanns. Det var i och för sig också en positiv upplevelse, då de fick upp ögonen för hur många produkter de idag använder sig av som faktiskt redan finns som ett miljövänligare alternativ. 

Hållbarhetsfokus stärkte elevers miljöansvar 

Just fokuset på miljö och hållbarhet är något som Ellen tycker har varit givande, både för henne och för eleverna. Även Eric tycker att hans elever fått en större känsla för miljöansvar när de arbetade med uppgiften. 

–  Eleverna började fundera på och reflektera kring hållbarhet och överanvändandet av plastprodukter. Arbetsgången har fått eleverna att själva börja fundera över slit-och-släng-konsumtion och hur de kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Ellen. 

Ett av Framtidsfröns grundprinciper är att jobba med kreativitet och öppna frågor och uppgifter. En uppgift som inte har ett färdigt svar stimulerar elevernas eget tänkande, kreativitet och innovationsförmåga. Mellanstadiepedagogerna Maria Röhr och Malin Svensson från Klässbols skola i Arvika upplever att eleverna har fått öva på problemlösning, kreativitet, att använda digitala verktyg och samarbeta. I ett samhälle med allt fler individualister blir det sistnämnda extra viktigt, menar Maria.  

– Det är viktigt att träna på att lyssna på andra och att inte alltid få sin vilja igenom, men se att det kan bli bra ändå.  

Film – ett nytt sätt att presentera skolarbete 

Något som var nytt för flera elever var att få presentera sitt arbete med genom att göra ett filmklipp. Det har gett dem verktyg för att uttrycka sina idéer på flera sätt, menar Eric.  

– Eleverna har verkligen fått öva på att presentera sin idé, en av de få saker som har varit svårt att få till i flera klasser. Den inspelade videon fungerar på samma sätt som på en presentation framför klassen, men eftersom rösterna spelades in så kunde de ta omtagningar och slipa på sitt manus.  

När filmerna var inspelade och färdigredigerade spelade Malin upp elevernas klipp inför helklass. 

– Det var en mysig aktivitet som stärkte klassens sammanhållning. De har fått en kreativ lust att skapa mer drama och rörlig bild, säger Malin Nilsson. 

Anneli upplevde också en speciell sorts sammanhållning i klassen.  

–  Jag tror att ett sånt här uppdrag kan bidra till lustfyllt lärande och att eleverna får utmana sina kreativa sidor, men även sin förmåga till att planera och genomföra ett arbete helt på egen hand. En sammanhållning i klassen där alla strävar efter samma mål men med olika vägar. 

På frågan vad som varit roligast med projektet säger Ellen: 

– För mig var det intressant att se elevernas process kring hållbarhetsfrågan, där de själva började prata om hur onödigt det i många fall var att inte använda förnybart material i många produkter. 

Årskurs 6 på Götetorpsskolan var en av de klasser som skickade in ett vinnande bidrag och blev inbjudna till en heldag på Stora Enso. Anneli råkade sitta i klassrummet när hon fick samtalet om att ett bidrag hade vunnit. 

– Det absolut roligaste för mig tycker jag var samtalet där vi fick veta att vi hade ett bidrag som gått vidare. Väldigt kul att eleverna satt med mig i klassrummet och fick höra det samtidigt, säger hon. 

Eric tycker att det roligaste varit elevernas reaktioner på sina egna förmågor.  

– Det är definitivt alla gånger eleverna fått en bra idé och brustit ut något i stil med “VAD SMART JAG ÄR”, säger han och skrattar.