Framtidstro & samverkan för alla på Allé
På Alléskolan har man under flera år samarbetat med FramtidsFrön. Rektorn på skolan har funderat en hel del kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och delar här med sig av sina tankar och flera goda exempel från sin skola.
Hans Grimsell är rektor på Alléskolan, en årskurs 6 till 9-skola i Åtvidabergs kommun, Östergötland. Det är en förhållandevis stor arbetsplats, med 565 elever och 75 lärare. Likväl känner de flesta en grundtrygghet i och med att alla elever och lärare har arbetslagstillhörighet i byggnaden och alla elever har sina hemklassrum – där de har huvuddelen av undervisningen.
 
Hans Grimsell kom i kontakt med FramtidsFrön för 5-6 år sedan, då han arbetade i Linköping. Väl i Åtvidaberg har han tagit initiativ till att Alléskolan ska arbeta med entreprenörskap i skolan.
 
– En praktisk inriktning och tidiga kontakter med företag och andra delar av det omgivande samhället är viktigt. Initialt har vi använt oss av flera av FramtidsFröns verktyg – de är bra, handfasta och lätta att ta till sig, enligt Hans Grimsell.
 
Bland annat har de arbetat med Radio-Aktiv – vilket var ett fint sätt att binda ihop barn- och ungdomsförvaltningen, menar Hans Grimsell. Under en hel dag sändes skiftande material – från ramsor till ambitiösa inslag om aktuella ämnen på en tillfällig FM-frekvens i närområdet.
 
Läs mer
Entreprenöriellt lärande
Sedan några år tillbaka har man börjat föra in entreprenöriellt lärande i undervisningen, ett förhållningssätt som på olika sätt kan ingå i alla skolämnen. Hans Grimsell får frågan hur han tänker kring detta:
 
– För mig handlar det om tre viktiga saker. För det första att göra saker på riktigt, mycket av skolarbetet har för dålig förankring i omvärlden och eleverna har oftast ingen annan mottagare än läraren för sina texter och andra arbeten.
 
Hans Grimsell fortsätter:
– Det andra som därför blir viktigt är kontakter med samhället utanför skolan. Det behöver inte alltid vara i form av studiebesök, utan det kan handla om att bjuda in någon som hjälper till med en bedömning. Håller man i kemin på med vattenkvalitet kan man exempelvis rådfråga någon som arbetar på kommunens vattenreningsverk om en relevant arbetsuppgift. Och de som har gjort ett arbete kring budget kan ta kontakt med någon från banken för att få sitt arbete "värderat".
 
Den tredje punkten som Alléskolans rektor tar upp är att sätta fokus på förmågor som kan utvecklas hos eleverna:
– Då blir det ofta frågan om att lyfta upp andra förmågor än dem som skolan normalt värdesätter. Det kan exempelvis handla om inslaget av risktagande när det gäller entreprenöriellt arbete – hur vi jobbar kring att eleverna lär sig arbeta med kalkylerade (ekonomiska och sociala) risker. Det är inte alltid det går att arbeta enligt "svar" som finns i läroböckerna. Att arbeta enligt andra angreppssätt kan på sikt leda till att flera vågar starta egna verksamheter. Det kan även handla om att lyfta upp föredömen i samhället, personer som lyckats tack vare egenskaper som inte alltid uppskattades då dessa gick i skolan. Vi vill göra vad vi kan för att bidra till att våra elever går igenom skolan med ett bra självförtroende.
 
Arbetet med Företagsorientering
I projektet "Från bruksanda till framtidsanda", som avslutas i höst, implementerar man entreprenöriellt lärande – och i det ingår grupper från de yngsta barnen till gymnasieungdomar. Som en permanent verksamhet har man infört Företagsorientering – både för alla sjundeklassare och för lärarna. För lärarnas del ingår det som en del av personalutbildningen, med avsatt tidsram.
 
– Som ett sätt att ge lärarna inspiration och samtidigt förankra arbetssättet med entreprenöriellt lärande tar vi på olika konferenser upp goda exempel, där varje lärare kan lyfta sina tankar och berätta för sina kollegor. Många arbetar redan med en entreprenöriell inriktning, och behöver kanske bara vrida till det hela en aning, menar Hans Grimsell.
 
Bland goda exempel berättar Hans Grimsell om läraren i textilslöjd som på ett konkret sätt fick till en entreprenöriell skruv på ett skolarbete. Eleverna hade fått i uppgift att tillverka leksaker av återvänt material. Genom kontakter med en välgörenhetsorganisation som skänker kläder och leksaker till barn i Sri Lanka så fick dessa elevers arbeten komma till konkret nytta och glädje – till och med i ett land långt borta.
 
– Att arbeta enreprenöriellt innebär långt ifrån alltid, vilket många tror från början, att eleverna ska inspireras att starta företag i framtiden, eller att de ska lära sig att tjäna pengar på allt de gör, säger Hans Grimsell. Ett annat gott exempel på detta är läraren som hade gett sina elever uppdraget att skriva en saga. När det var gjort vred hon till uppgiften, lät barnen arbeta även med layout och illustrationer och plasta in sina böcker. Därefter tog de kontakt med förskolan och eleverna fick komma ut och läsa upp sina sagor för barnen. Ett gott exempel på direkt återkoppling från verkligheten!
 
Arbetet avslutas med en mässa
En del av arbetet med Företagsorientering i årskurs 7 görs gemensamt enligt en strukturerad modell som alla kan ta del av och som kan utvärderas. Men lärarna har stora möjligheter att experimentera på egen hand eller tillsammans med en eller flera kollegor.
 
– Ofta testar man en idé i några klasser – och fungerar den bra så tar vi ett beslut så att alla får ta del av den, berättar Hans Grimsell. Många lärare har tyckt att begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande har vara knepiga att ta till sig från början, men det brukar infinna sig en aha-känsla hos de allra flesta när man genomfört några moment. Och på en så pass stor skola som Alléskolan kommer man snabbt upp i ett antal goda exempel att låta sig inspireras av.
 
Arbetet med Företagsorientering i årskurs 7 avslutas på våren med en gemensam mässa. Även den har skruvats till på ett företagsamt sätt.
– Första året gjorde vi en mässa för två andra klasser på skolan, förra året var vi mogna att göra en mässa för hela skolan. I år ska vi för delta i en mässa tillsammans med ett stort antal riktiga företag på orten. Då kommer vi ut i samhället och får ett helt annat besökstryck, säger Hans Grimsell med stor tillförsikt.
 
Arbetssättet skapar vi-känsla
Hans Grimsell berättar att Alléskolan är en så kallad Ett till ett-skola. Det betyder att alla har sin egen dator. Detta faktum innebär också ett annat sätt att se på inlärning och att göra saker på riktigt.
 
– Vi har insett att det är omöjligt för lärarna att kompetensutveckla sig för att bli bättre än eleverna när det gäller datoranvändningen. Deras kompetens ligger i att arrangera pedagogiskt kloka lärsituationer och lärmiljöer. Därför kan man säga att lärarna och eleverna arbetar tillsammans – var och en bidrar – så att man kan lär sig så mycket som alla kan tillsammans.
 
Hans Grimsell avslutar:
– I takt med att vi har öppnat upp oss – både elever och lärare – så växer en gemensam trygghet och stolthet fram, både för skolan och för samhället. Och ju mer vi samverkar desto stoltare blir vi, det skapar en bra vi-känsla.
 
Hos "Maria SYV" är det alltid öppen dörr!
Maria Nord är studie- och yrkesvägledare på Alléskolan. Att vara tillgänglig för elevernas frågor ser hon som en viktig del av sitt arbete. Öppen dörr till arbetsrummet och en sida på Facebook är några av hennes verktyg. Ett annat är att ha kontinuerlig kontakt med de olika klasserna.
 
När vi pratas vid har Maria just avverkat den intensiva perioden när 9:orna ska göra sitt gymnasieval. Med ny reform som träder i kraft i höst har det varit extra många frågor att informera om och svara på.
 
Eftersom det i Marias roll som studievägledare alltid blir en tätare kontakt sista året i grundskolan så tycker hon att det är viktigt att redan innan dess ha lärt känna eleverna.
 
– Jag etablerar min relation med dem redan i årskurs 6. Då går jag ut i klasserna och vi pratar om allt möjligt; jag berättar varför jag tycker att skolan är viktig och frågar dem om de har några funderingar på vad de vill göra när de blir stora – och annat.
Maria berättar vidare att hon gör en liten övning med 6:orna. De får rita en blomma med sitt namn i mitten.
 
– På kronbladen får de beskriva sig själva med tre ord, vidare skriver de i sina önskningar för framtiden, om det är något särskilt de vill lära sig, något de har arbetat med eller skulle vilja göra, berättar Maria Nord vidare.
 
Teckningen hamnar i en pärm och när Maria sedan träffar eleverna individuellt i årskurs 9 så blir blomman från tre år tidigare en utgångspunkt för samtalet.
 
Det går inte att ta miste på att Maria Nord på Alléskolan är en mycket engagerad studievägledare som verkligen försöker dra sitt strå till stacken för att ge eleverna en stärkt självkänsla, att våga lita på sig själva och att våga vara duktiga.
 
– För mig är det viktigt att våra elever får utveckla sina entreprenöriella förmågor, som till exempel kreativitet och social kompetens, menar Maria Nord. Och vad jag förväntar mig av att vi i Åtvidaberg verkligen satsar på entreprenörskap i skolan är att vi lyckas höja ungdomarnas målsättning, både med skolan och med livet.
 
Maria menar också att det är viktigt med både vidgade vyer och att känna en stolthet med sin hemkommun.
 
– Det är mycket väsentligt att näringslivet kan vara med och påverka skolans utformning och innehåll så att det matchar efterfrågan på arbetskraft. Samverkan är en process över tid som kräver förståelse och respekt för varandras verksamheter, avslutar Maria Nord.
 
KARIN CHRISTOFFERSSON
KLARA SPRÅKET AB
 
 
Har öppnat den pedagogiska diskussionen
”FramtidsFröns främsta styrkor är bredden och lärarbakgrunden hos personalen. Ni vet vad ni talar om och gör det tydligt och konkret. Vågar ifrågasätta det vi gör men på ett konstruktivt sätt. 
 
Vårt samarbete har främst haft betydelse för att öppna den pedagogiska diskussionen. Väldigt bra att någon “extern” kommer med reflexioner om vår verksamhet.  Ni har bidragit till en större samsyn vad entreprenöriellt lärande innebär i praktiken.
 
Den avgörande faktorn för att vi är medlemmar och köper kompetensutveckling av FramtidsFrön är Bredden, kompetensen, långsiktigheten och möjligheter till handledning/uppföljning.
Jag kan absolut rekommendera er till andra!”
 
Gerd Pålsson Berg, rektor
Onsala Montessoriskola, Kungsbacka kommun