Boxholm tänkte utanför boxen
Barn- och utbildningschefen i Boxholm ser egna datorer på högstadiet som ett medel att stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende – och ett bra tillfälle att visa att de kan lära mycket av varandra. Att satsa på att arbeta med FramtidsFröns olika verktyg är ytterligare en väg att nå målet att göra skolarbetet lustfyllt och verklighetsanpassat.
I den östgötska kommunen Boxholm finns två kommunala grundskolor. Den ena, Åsboskolan, har förskola upp till årskurs 6, den andra, Stenbocksskolan, är en årskurs 1-9-skola.
 
– Här i Boxholm har vi uppdraget att utveckla våra skolelever till modiga och kreativa individer. Vi vill att de ska våga försöka, våga misslyckas och våga försöka igen – till slut med ett förhoppningsvis gott resultat. Alldeles för ofta märks det att dagens barn och ungdomar inte uppfattar skolan som tillräckligt viktig, och det vill vi försöka ändra på. Vi vill göra vad vi kan för att så många som möjligt ska känna att skolarbetet kan vara lustfyllt.
 
Det säger Gösta Högberg, barn- och utbildningschef i kommunen. Han fortsätter:
 
– För att lyckas med det arbetet har vi bland annat tagit hjälp av FramtidsFrön och vi har i olika omgångar använt deras verktyg i undervisningen. Vi uppfattar att dessa verktyg är ett sätt att hitta glädje i undervisningen.
 
I första skedet arbetade man i Boxholm tillsammans med en projektledare från FramtidsFrön.
 
– Det var ett jättebra sätt att komma igång, och nu känner vi oss mogna att arbeta med de olika koncepten på egen hand och ha FramtidsFröns personal som ett gott stöd i ryggen, berättar Gösta Högberg och fortsätter:
 
– Från början fanns en viss oro från lärarnas sida att det här sättet skulle innebära extrauppgifter och större arbetsbelastning. Men det handlar ju om att göra uppgifterna man redan har på ett annorlunda, mer verklighetsbaserat, sätt.
 
Kontakter med närsamhället ger nya referensramar
Boxholmsskolornas fokus ligger inte på att uppmuntra eleverna till att så småningom bli egna företagare, det handlar snarare om att de ska utvecklas att bli företagsamma i ordets vidare bemärkelse.
 
– Vi har tagit till oss begreppet entreprenöriellt lärande och integrerar detta i den vanliga undervisningen, berättar Gösta Högberg. Nu, våren 2011, kommer vi att ha seminarier tillsammans med FramtidsFrön – för att på bästa sätt kunna bedriva undervisningen enligt den nya läroplanen, LGR11.
 
Det man i Boxholm bland annat kommer att ta fasta på är att stimulera eleverna till ökade kunskaper genom olika kontakter med närsamhället.
 
– Vi tror att det är viktigt att eleverna också skaffar sig andra referensramar till sina uppgifter än de som man hittar inom skolans värld, menar Gösta Högberg. Att till exempel få tillfälle att ställa frågor till någon som arbetar med just det som en skoluppgift handlar om kan ge det där lilla extra som gör att eleven känner att uppgiften är "på riktigt" – och inte bara är något som så att säga stannar i klassrummet.
 
Moderna hjälpmedel för modern undervisning
Sedan ett halvår tillbaka har eleverna i årskurser 7-9 en personlig bärbar dator. Därmed är Stenbocksskolan en så kallad ett till ett-skola.
 
– Det är ett led i vår strävan att skapa goda förutsättningar för att eleverna ska få en bra och modern utbildning, för att förbereda företagsamma elever för nutidens och framtidens arbetsmarknad, säger Gösta Högberg.
 
Satsningen innebär även andra fördelar:
– Att alla elever tränar på att använda just datorer innebär också ett utmärkt tillfälle att eleverna kan lära sig av varandra och bli aktiva i sitt eget lärande – många har olika erfarenheter med sig hemifrån och från sin egen fritid. Det kan också ge en skjuts till viljan att pröva egna idéer och lösa problem, menar Gösta Högberg. På så vis hoppas vi att våra elever får ett ökat självförtroende och en tillit till sina egna förmågor.
 
KARIN CHRISTOFFERSSON
 
KLARA SPRÅKET AB